Exempel 3: Gustav

Gustavs företag drivs i en fristående byggnad på 50 m2 vid sin bostad som redovisats som näringsfastighet. Vid en revision anser Skatteverket att kontorsbyggnaden ska utgöra komplementhus och inte näringsfastighet. Skatteverket beslutar genom eftertaxering att vägra avdrag för fastighetskostnader aktuella år med ca 800 000 kronor och återföra moms med 190 000 kronor. Dessutom påfördes ett skattetillägg på 40 % av den tillkommande inkomstskatten samt med 20 % på momsen. Gustav riskerade få betala närmare en miljon kronor.

Skattebetalarnas jurister överklagar ärendet flera gånger och begär till slut syn på fastigheten och muntlig förhandling i Kammarrätten. Rätten finner att den aktuella byggnaden med hänsyn till byggnadens storlek och karaktär inte kan jämställas med ett komplementhus. Det saknas anledning att ifrågasätta uppgiften att byggnaden över huvudtaget inte används till annat än näringsverksamheten.

Kammarrätten beslutade att byggnaden ska ses som en näringsfastighet och att Gustav därför är berättigad till avdrag för de kostnader han deklarerat.

Frågan gäller om byggnad på fastighet ska anses utgöra komplement till privatbostad eller näringsfastighet. Ärendet pågick från 2003 till 2008.

Gustav driver sin näringsverksamhet i en fristående byggnad på ca 50 kvm som uppförts på privatbostadsfastigheten. Byggnaden används dels som kontorsbyggnad, dels som ett laboratorium. Denna byggnad har sedan förvärvet redovisats som näringsfastighet.

Vid en revision i januari 2003 anser Skatteverket att kontorsbyggnaden ska utgöra komplementhus och således utgöra privatbostad och inte näringsfastighet.

Skatteverket beslutar genom eftertaxering att vägra avdrag för fastighetskostnader de aktuella åren, återföra moms samt inte medge årlig avskrivning. Skatteverket påför skattetillägg på 40 % av den tillkommande inkomstskatten samt med 20 % på momsen. Skatteverket medger endast avdrag med skäliga 6 000 kr per år.

Gustav har Trygghetspaket Företag hos Skattebetalarna och dess juridiska ombud tar över ärendet med skriftväxlingar och överklaganden. Skattverket vidhåller sin uppfattning och ändrar inte sitt beslut. Länsrätten ändrar efter överklagande inte Skatteverkets beslut.

I kammarrätten begär ombudet syn på fastigheten och muntlig förhandling. Syn och muntlig förhandlig hålls på fastigheten. Därefter fortsätter skriftväxlingen.

Kammarrätten finner att den aktuella byggnaden på 50 kvm med hänsyn till byggnadens storlek och allmänna karaktär inte kan jämställas med förråd eller mindre byggnad. Den utgör således inte komplementhus.

Kammarrätten anser vidare efter genomförd syn på fastigheten att det saknas anledning att ifrågasätta Gustavs uppgifter att byggnaden över huvudtaget inte används annat än i och för näringsverksamheten. Enligt kammarrättens mening är byggnaden att anse som en näringsfastighet, och Gustav är därför berättigad till avdrag i näringsverksamheten för de kostnader som är hänförliga till kontorsbyggnaden.

Vidare konstaterar kammarrätten att Skatteverket inte har gjort mycket troligt att vissa kostnader som Skatteverket velat ifrågasätta saknar samband med kontorsbyggnaden. När det gäller grunden för värdeminskningsavdrag på kontorsbyggnaden anser kammarrätten att det inte är utrett att en oriktig uppgift lämnats och bifaller överklagandet även i denna del.